Med anledning av mitt jobb som ny bloggansvarig på Metro kommer min blogg att flytta över helt till

www.metrobloggen.se/ida

Det är där jag i framtiden kommer att hålla hus. Min Legally Blonde-blogg kommer fortfarande att finnas kvar, som ett arkiv, jag har ju trots allt varit aktiv här sedan maj 2005. Men nu är det alltså annat som gäller.

Fixa gamla länkar, ordna med bokmärken och så hörs vi snart, hoppas jag!

Den osminkade sanningen (jag har albinoögonfransar och solen i ansiktet) och lite inrening i Biancas rum. Fick övernatta här inatt och jag känner mig lite som en luffare som luffar runt i staden, men mest håller jag till på Norrlands och pillar på texter och redigerar layout och träffar människor som gör mig glad. Ikväll är det korridorsfest på Studentvägen och jag hoppas det blir lika bra som det alltid är på fester på Studentvägen. Nu ska jag få i mig frukost och sedan bär det av ner på stan.

Och så fick jag veta att jag har namnsdag idag också, tackelitack.

Ska fota mig själv bland träd eller något liknande och få det under temat Kultur till nationstidningen. Jag tycker att jag ser ut som en riktig kulturnörd i brillor, en kultursmurf. Men bilden är för intetsägande. Det ser ut som att jag måste ta mig ut i vida världen med digitalkameran imorgon. Jag ska fundera ut någon härlig idé. Kanske fotar jag mig själv dreglandes på senaste Rodeo. Vi får se.

Imorgon åker jag återigen till Uppsala, för en minnesstund, för att hjälpa till med nationstidningen och för att umgås med vänner. Och jobba på som vanligt, fast på distans och det är väl något bekvämt med mitt jobb. Har precis handlat onödiga ytliga prylar för att göra mig fin till helgen. Eller fin och fin, för att känna mig någorlunda fräsch och för att få en jämn brun nyans i håret. Och en jämn fejkbränna. Mmm, jag älskar fejkbrännor.

Lillasyster, 15 har problem med nåt kapitel i sin mattebok.

Jag: Men kan du inte få hjälp med det i skolan då?
Lillasyster: Nej, vi har vikarie och hon kan ingen matte.

Hallå! Är det inte nu det tjatas så mycket om att så många går ur grundskolan utan betyg i ett eller flera kärnämnen? Om man sätter in vikarier som inte ens kan ämnet de får betalt för att undervisa i, är hela skolgången lönlös. Den är kaputt! (Förresten minns jag när jag gick i femman och skulle ha en svensklektion med en vikarie som inte kunde svenska utan talade knackig engelska med oss tioåringar, jag kan ju säga att ingenting blev särskilt lyckat den dagen.)

Åhhh!!!

Nya numret av IQ Student är ooooootroligt snyggt. Jag har bidragit med en hel del innehåll, bland annat en intervju med Pelle (vårt lands hetaste kille, helt klart) och Mattias från The Hives, studentguide, tetest, sprittest, sextest, studentnyheter... Håll tummarna för att er kår tar in magasinet med årets läckraste framsida. Annars får ni väl leta efter det.

Hälsar att jag är up and running, alive, vaken, igång, på g, fungerande. Har jobbat jobbat jobbat och ska fortsätta jobba jobba jobba lite till innan jag får gå hem. Känner mig konstigt rotlös men antar att det beror på att jag saknar mitt studentrum i Uppsala. Sedan slutet av juli har jag bott på en soffa hos mamma och endast haft fyra resväskor med kläder och prylar att klara mig med. Det är ovant att inte kunna stänga in sig, att inte ha något som är eget. Men jag ser till att hålla ut i tre veckor till, för sedan är det dags att flytta hem till mitt igen. Då har Ida som hyr mitt rum just nu flyttat till sin nya lya, och jag ska försöka ställa allt tillrätta i korridoren igen. Och så vankas det en stor 21-årsfest i början av oktober, har jag hört. Min alltså.

Vidare till mormor för att äta öländska kroppkakor (vacker ursprungsmat), sedan till Uppsala för att vimla i kulturnatten. Hörs!

Fredagar ger mig en slags hippiementalitet och vad jag än gör känns det som att jag springer på en blommig äng i sommarsolen och jag har långt hår och ett band som får mig att likna en indian. Annars kan jag berätta att första veckan på nya jobbet har gått över förväntan. Jag är nöjd med mina prestationer, människorna kring mig är trevliga och intressanta och karaktärer jag endast läst om tidigare dyker upp mer än ofta på redaktionen. Egentligen är väl hela hemlighetshållandet om min arbetsplats inte relativt nödvändigt men jag följer chefens direktiv och sedan får vi se. Inte för att något avslöjande innebär förändringar varken för mig eller omvärlden. Eller vem vet, jag kanske blir en fara för rikets säkerhet om jag kommer ut för tidigt.

Alldeles nyss ringde Jaquline gladare än någonsin och ville fira att hon fått jobb. Fira skulle jag nog kunna, men under lugnare former än att supa mig under bordet i stockholmsutelivet. Fast jag anar en öl på Debaser. Jag hade ju tänkt ha min första lugna dag på länge, det vill säga slöa i soffan framför en bra film eller vad man nu gör för att varva ner. Jag har nästan glömt bort.


/Stressad men ser lika lugn ut som alltid

Tack för att ni är superdupersnälla.

Och tack till mig själv som lyckas må något bättre idag. Jobbar på som vanligt, nyss haft lunch (starkt med wok, scampi och nudlar - stark mat är det bästa som finns), klockan två är det möte och fram tills dess ska jag bara andas lite.

Åker till Uppsala i eftermiddag för att besöka Stadsteatern. Imorgon är det fredag och då ska jag bara ta det lugnt. Det ska bli underbart.

Druckit sju koppar kaffe, ätit chokladboll, tårtbit och druckit varm choklad. Halvt förlamad i ansiktet, ful och fet och trött. Måste få rätsida på mitt liv, nu när det ordnat sig med jobb och allt. Jag känner mig som Quasimodo och drar fram på gatorna som något himla träskmonster. Jag vill inte längre ha högklackat för jag blir hundra meter längre än mina vänner och det räcker med att jag är bredare, jag är livrädd att jag ska låta allt fortsätta och bli stor som ett hus. Men hösten ska bli fin och jäkligt nyttig för nu är jag less på att ha gått upp för många storlekar. Måste ner, måste träna, måste äta alger och sånt skit, måste få upp självkänslan, måste hitta en fast punkt i mitt liv. Åhhhhhhh!!!

Hört på röda linjen, Ropstens t-banestation

Tjej: Men vad pluggar du?
Kille: Ekonomi.
Tjej: He he, precis som alla andra.
Kille: Mm, det är många som läser det.
Tjej: Jag funderar på att läsa marknadsföring.
Kille: Som alla andra, he he.
Tjej: Ja, det är antingen eller. Bättre att göra som alla andra än, ah, du vet...
Kille: Ja, he he.
Tjej: He he.

----

Okej, jag ska förklara. 1) Jag skrev ner detta ordagrant och kunde inte gå in i personernas hjärnor för att meddela att marknadsföring är en del av ekonomi. Jag trodde inte att ni skulle överanalysera konversationen utan istället se det roliga i den. Alltså: 2) Det roliga trodde jag skulle framgå tydligt, att personerna i fråga är så pass osäkra att de hellre gör som alla andra än är egna individer som ser till sina egna intressen. 3) Jag tyckte att det här var skitkul. Kom igen nu va. :)

Idag brast nöjeschefen på jobbet ut i ett vrål:
"Jag älskar Jens Lekmans nya album, det är så jävla bra!"
Och såklart, nöjeschefen har ju rätt. För Night Falls Over Kortedala är jävla bra. Musik jag gärna lyssnar på tillsammans med någon som uppskattar den lika mycket som jag, som är villig att trängas i en saccosäck (fråga inte varför) och stänga ögonen och öppna öronen.

Musikdepp 1: Jag missade Montt Mardié för andra gången i Uppsala i lördags, varför gillar ingen av mina vänner Montt Mardié?!
Musikdepp 2: Jag missar Jens Lekmans spelning i Uppsala på torsdag, främst för att jag är snål. Fuck.

För att pigga upp mig lite: Jag ska se Håkan Hellström för femtioelfe gången på lördag. Våga inte trängas.

Mitt dygn har för få timmar. Igår åkte jag hemifrån 8, jobbade 9-17, var på möte i Uppsala 18.30-21 och kom hem vid 22. Snark. Hade jag haft tråkigt under tiden hade saken varit en annan. Nu överlever jag, förutom att mina regelbundna matvanor kommer i skymundan och så åt jag sallad till lunch igår, jag avskyr att äta sallad till lunch.